{"id":119,"date":"2026-06-19T04:46:04","date_gmt":"2026-06-19T04:46:04","guid":{"rendered":"https:\/\/shattered.io\/se\/2026\/06\/19\/cybersaekerhetslagen-nis2-2026\/"},"modified":"2026-06-19T04:47:43","modified_gmt":"2026-06-19T04:47:43","slug":"cybersaekerhetslagen-nis2-2026","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/shattered.io\/se\/cybersaekerhetslagen-nis2-2026\/","title":{"rendered":"Cybers\u00e4kerhetslagen: 6 000 f\u00f6retag under NIS2 [2026]"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den 15 januari 2026 tr\u00e4dde Sveriges nya <strong>cybers\u00e4kerhetslag<\/strong> (SFS&nbsp;2025:1506) i kraft och ersatte det gamla NIS1-ramverket med ett system som st\u00e4ller v\u00e4sentligt h\u00e5rdare krav p\u00e5 landets organisationer. Lagen genomf\u00f6r EU:s NIS2-direktiv i svensk r\u00e4tt och ber\u00e4knas dra in 6&nbsp;000 till 8&nbsp;000 organisationer i sin till\u00e4mpning, j\u00e4mf\u00f6rt med ungef\u00e4r 900 under den tidigare lagstiftningen. Med b\u00f6ter p\u00e5 upp till \u20ac10&nbsp;miljoner och ett krav p\u00e5 att styrelsen personligen b\u00e4r ansvar f\u00f6r cybers\u00e4kerheten markerar lagen ett systemskifte i hur Sverige hanterar digital motst\u00e5ndskraft.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"vad-ar-cybersakerhetslagen\">Vad \u00e4r cybers\u00e4kerhetslagen?<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Cybers\u00e4kerhetslagen (Cybers\u00e4kerhetslag, SFS&nbsp;2025:1506) \u00e4r den svenska implementeringen av EU:s NIS2-direktiv (Direktiv&nbsp;2022\/2555\/EU). Direktivet antogs p\u00e5 EU-niv\u00e5 i slutet av 2022 och syftar till att modernisera och harmonisera cybers\u00e4kerhetskraven inom unionen. Arbetet med den svenska lagstiftningen startade formellt i februari 2023 med en utredning som resulterade i bet\u00e4nkandet SOU&nbsp;2024:64 &#8220;Nya regler om cybers\u00e4kerhet&#8221;.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Riksdagen r\u00f6stade igenom lagen h\u00f6sten 2025, och den tr\u00e4dde i kraft den 15 januari 2026. Registreringsportalen \u00f6ppnade den 2 februari 2026, och sista dag f\u00f6r organisationer att anm\u00e4la sig var den 16 februari 2026. Organisationer som missade registreringsfristen \u00e4r nu exponerade f\u00f6r de tillsynsbefogenheter som lagen ger myndigheterna, inklusive oanm\u00e4lda revisioner och b\u00f6ter mot ledningen personligen.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Myndigheten f\u00f6r samh\u00e4llsskydd och beredskap (MSB) \u00e4r den centrala tillsynsmyndigheten och ansvarar f\u00f6r att utf\u00e4rda fyra regelpaket som konkretiserar lagens krav. Det h\u00e4r \u00e4r ingen liten justering av befintliga regler: lagen vidgar till\u00e4mpningsomr\u00e5det fr\u00e5n en smal definition av sektorsgrenar till att g\u00e4lla hela den juridiska personen, oavsett hur verksamheten \u00e4r organiserad internt.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"bakgrunden-fran-nis1-till-nis2\">Bakgrunden: Fr\u00e5n NIS1 till NIS2<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den tidigare svenska NIS-lagstiftningen (SFS&nbsp;2018:1174, lagen om informationss\u00e4kerhet f\u00f6r samh\u00e4llsviktiga och digitala tj\u00e4nster, LISK) tr\u00e4dde i kraft 2018 och implementerade det f\u00f6rsta NIS-direktivet. Under LISK g\u00e4llde reglerna bara den specifika driftsgrenaren som utl\u00f6ste sektorsklassificeringen, inte organisationen i sin helhet. Det innebar att en stor koncern med verksamhet i en k\u00e4nslig sektor teoretiskt sett kunde kringg\u00e5 kraven genom intern organisering.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sanktionssystemet under NIS1 var relativt begr\u00e4nsat och baserades p\u00e5 fasta svenska maxbelopp som branschakt\u00f6rer och s\u00e4kerhetsexperter l\u00e4nge kritiserade f\u00f6r att sakna avskr\u00e4ckande effekt. Cybers\u00e4kerhetslagen byter ut det systemet mot ett tv\u00e5delat modell: v\u00e4sentliga enheter riskerar b\u00f6ter p\u00e5 upp till \u20ac10&nbsp;miljoner eller 2% av global \u00e5rsoms\u00e4ttning, det belopp som \u00e4r h\u00f6gst av de tv\u00e5. Viktiga enheter riskerar \u20ac7&nbsp;miljoner eller 1,4% av global oms\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hotbilden mot Sverige har under perioden 2024-2026 f\u00f6r\u00e4ndrats dramatiskt. DNV:s rapport &#8220;How Cyber Resilient Are the Nordics? 2026&#8221; dokumenterade 60 cyberincidenter mot svenska organisationer under 2025, det h\u00f6gsta antalet bland de nordiska l\u00e4nderna. Finland noterade 44 incidenter, Danmark 41 och Norge 21 under samma period. Mot den bakgrunden \u00e4r NIS2-implementeringen inte bara ett regulatoriskt krav utan en reaktion p\u00e5 ett reellt och eskalerande hotlandskap.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"vilka-organisationer-berors\">Vilka organisationer ber\u00f6rs?<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Cybers\u00e4kerhetslagen g\u00e4ller privata och offentliga organisationer som \u00e4r verksamma inom de 18 sektorer som pekas ut i lagen. Inom dessa sektorer \u00e4r den grundl\u00e4ggande storleksgr\u00e4nsen 50 anst\u00e4llda eller en \u00e5rsoms\u00e4ttning och balansomslutning som \u00f6verstiger \u20ac10&nbsp;miljoner. Det \u00e4r en tr\u00f6skel som f\u00e5ngar de flesta medelstora och stora f\u00f6retag i Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vissa kategorier av organisationer omfattas oberoende av storlek. Leverant\u00f6rer av betrodda tj\u00e4nster och den enda leverant\u00f6ren av en samh\u00e4llsviktig tj\u00e4nst i en region eller ett land faller under lagen oavsett om de har 10 eller 10&nbsp;000 anst\u00e4llda. Det g\u00f6r att exempelvis en liten, regional eltj\u00e4nsteleverant\u00f6r utan konkurrenter kan vara tvungen att uppfylla samma krav som ett b\u00f6rsnoterat energibolag.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Organisationerna delas in i tv\u00e5 niv\u00e5er: <strong>v\u00e4sentliga enheter<\/strong> och <strong>viktiga enheter<\/strong>. V\u00e4sentliga enheter befinner sig i de mest kritiska sektorerna som energi, transporter, bankv\u00e4sende och h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd. De underkastas proaktiv tillsyn och kan granskas utan f\u00f6rvarning. Viktiga enheter, som post- och pakettj\u00e4nster, avfallshantering och livsmedelsproduktion, underkastas reaktiv tillsyn och granskas framf\u00f6r allt vid misstanke om regelbrott eller efter en incident.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><thead><tr><th>Kategori<\/th><th>Exempel p\u00e5 sektorer<\/th><th>Maxb\u00f6ter<\/th><th>Tillsynsmodell<\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td>V\u00e4sentliga enheter<\/td><td>Energi, transport, bankv\u00e4sende, h\u00e4lsa, dricksvatten, digital infrastruktur<\/td><td>\u20ac10 miljoner eller 2% av global oms\u00e4ttning<\/td><td>Proaktiv, inklusive oanm\u00e4lda revisioner<\/td><\/tr><tr><td>Viktiga enheter<\/td><td>Post, avfallshantering, livsmedel, kemikalier, forskning<\/td><td>\u20ac7 miljoner eller 1,4% av global oms\u00e4ttning<\/td><td>Reaktiv, prim\u00e4rt vid incident eller misstanke<\/td><\/tr><tr><td>Undantagna<\/td><td>Mikrof\u00f6retag utanf\u00f6r kritisk sektor, statliga s\u00e4kerhetsorgan<\/td><td>Ej till\u00e4mpligt<\/td><td>Ej till\u00e4mpligt<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"incidentrapportering-24-timmar-racker-inte-langre\">Incidentrapportering: 24 timmar r\u00e4cker inte l\u00e4ngre<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En av de mest konkreta f\u00f6r\u00e4ndringarna som cybers\u00e4kerhetslagen f\u00f6r med sig \u00e4r den strukturerade rapporteringsplikten vid cyberincidenter. Under den gamla lagstiftningen var rapporteringskraven oprecisa och varierade mellan sektorer. Nu g\u00e4ller en tvingande trestegsmodell med fasta tidsgr\u00e4nser.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Steg ett \u00e4r en <strong>tidig f\u00f6rvarning<\/strong> som ska l\u00e4mnas till MSB och sektortillsynsmyndigheten inom 24 timmar fr\u00e5n det att organisationen fick k\u00e4nnedom om en allvarlig incident. Varningen ska inneh\u00e5lla information om huruvida incidenten misst\u00e4nks vara brottslig och om den kan ha gr\u00e4ns\u00f6verskridande effekter.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Steg tv\u00e5 \u00e4r en <strong>incidentanm\u00e4lan<\/strong> som ska l\u00e4mnas inom 72 timmar. Anm\u00e4lan ska inneh\u00e5lla en bed\u00f6mning av incidentens allvarlighetsgrad, p\u00e5verkan och indikatorer p\u00e5 kompromiss. Leverant\u00f6rer av betrodda tj\u00e4nster har kortare tid: de ska l\u00e4mna incidentanm\u00e4lan redan inom 24 timmar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Steg tre \u00e4r en <strong>slutrapport<\/strong> som ska l\u00e4mnas inom en m\u00e5nad. Om incidenten fortfarande p\u00e5g\u00e5r l\u00e4mnas ist\u00e4llet en l\u00e4gesrapport. Slutrapporten ska inneh\u00e5lla en fullst\u00e4ndig beskrivning av incidenten, grundorsak, \u00e5tg\u00e4rder vidtagna och planerade. F\u00f6r banker och finansiell infrastruktur g\u00e4ller, ut\u00f6ver detta, parallella rapporteringskrav till Finansinspektionen under DORA-f\u00f6rordningen.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Charlotte Pataky, pressansvarig p\u00e5 BankID, beskrev hanteringen av DDoS-attacken mot BankID den 23 april 2025 p\u00e5 ett s\u00e4tt som illustrerar varf\u00f6r tydliga rapporteringsplaner \u00e4r avg\u00f6rande: &#8220;Det var en otroligt kraftfull \u00f6verbelastningsattack som tar tid att \u00e5terst\u00e4lla. Men alla uppgifter \u00e4r skyddade, och var det under attacken. Vi incidentanm\u00e4ler till ber\u00f6rda myndigheter, polisanm\u00e4ler och utreder f\u00f6rst\u00e5s varf\u00f6r driftst\u00f6rningen varade s\u00e5 l\u00e4nge.&#8221; Attacken lamslog inloggning f\u00f6r mer \u00e4n 8,6 miljoner anv\u00e4ndare och tog ned tillg\u00e5ngen till banker, Swish och statliga e-tj\u00e4nster under flera timmar. Mer \u00e4n 10&nbsp;000 felanm\u00e4lningar registrerades under den f\u00f6rsta timmen.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"boter-pa-upp-till-e10-miljoner\">B\u00f6ter p\u00e5 upp till \u20ac10 miljoner<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sanktionssystemet under cybers\u00e4kerhetslagen \u00e4r utformat f\u00f6r att vara verkligt avskr\u00e4ckande. B\u00f6terna kopplas till den globala oms\u00e4ttningen, vilket inneb\u00e4r att ett multinationellt bolag med svensk dotterbolagsverksamhet kan drabbas av b\u00f6ter baserade p\u00e5 koncernens totala v\u00e4rldsoms\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r v\u00e4sentliga enheter g\u00e4ller det h\u00f6gsta av antingen \u20ac10&nbsp;miljoner eller 2% av global \u00e5rsoms\u00e4ttning. En organisation med 5&nbsp;miljarder kronor i global oms\u00e4ttning riskerar b\u00f6ter p\u00e5 upp till 100&nbsp;miljoner kronor om den befinns ha brutit mot lagens krav p\u00e5 ett allvarligt s\u00e4tt. F\u00f6r viktiga enheter \u00e4r taken \u20ac7&nbsp;miljoner eller 1,4% av global oms\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ut\u00f6ver ekonomiska sanktioner kan tillsynsmyndigheten f\u00f6rbjuda ledande befattningshavare i v\u00e4sentliga enheter att ut\u00f6va sin position under en period. Det \u00e4r en ny typ av sanktion som saknade motsvarighet i NIS1-ramverket och som riktar sig direkt mot chefer och styrelsens ledam\u00f6ter, inte bara mot organisationen som helhet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sanktionsavgifterna varierar beroende p\u00e5 om enheten klassificeras som v\u00e4sentlig, viktig eller offentlig. F\u00f6r offentliga akt\u00f6rer g\u00e4ller fasta maxbelopp snarare \u00e4n oms\u00e4ttningsbaserade tak, eftersom offentliga verksamheter i regel saknar kommersiell oms\u00e4ttning att ber\u00e4kna b\u00f6ter p\u00e5. MSB anger ett spann fr\u00e5n 5&nbsp;000 kronor i botten upp till \u20ac10&nbsp;miljoner f\u00f6r de gr\u00f6vsta regelbrotten av privata v\u00e4sentliga enheter.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"styrelseansvar-en-ny-verklighet-for-ledningsgrupper\">Styrelseansvar: en ny verklighet f\u00f6r ledningsgrupper<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Cybers\u00e4kerhetslagen inf\u00f6r explicit styrelseansvar f\u00f6r cybers\u00e4kerhet. Det inneb\u00e4r att organisationens h\u00f6gsta ledning, inklusive styrelseledam\u00f6ter i aktiebolag och f\u00f6rvaltningschefer i offentliga verksamheter, inte l\u00e4ngre kan delegera bort ansvaret till IT-avdelningen och betrakta fr\u00e5gan som avklarad.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Lagen kr\u00e4ver att ledningen godk\u00e4nner de s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder organisationen vidtar, att den deltar i utbildning kring cyberhot och riskhantering, och att den \u00e4r ytterst ansvarig f\u00f6r att incidentrapportering sker i r\u00e4tt tid. Compliance-plattformen Junglemap sammanfattar f\u00f6r\u00e4ndringen: &#8220;Lagen st\u00e4ller tydligare krav p\u00e5 ledningens och styrelsens ansvar f\u00f6r organisationens cybers\u00e4kerhet. Ledningen m\u00e5ste godk\u00e4nna s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder och ha n\u00f6dv\u00e4ndig kompetens.&#8221;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Konsekvensen f\u00f6r bolagsstyrelser \u00e4r p\u00e5taglig. Cybers\u00e4kerhet b\u00f6r nu behandlas p\u00e5 samma s\u00e4tt som finansiell revision: inte som en teknisk detalj utan som en strategisk riskfr\u00e5ga. Styrelseledam\u00f6ter som inte kan redog\u00f6ra f\u00f6r organisationens incidentresponsplan, leverant\u00f6rsbed\u00f6mningar och s\u00e4kerhetsarkitektur riskerar personliga sanktioner vid en allvarlig incident.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">S\u00e4kerhetspolisen (S\u00c4PO) understr\u00f6k i mars 2026 relevansen av det f\u00f6rdjupade hotet: &#8220;S\u00e4kerhetspolisens bed\u00f6mning \u00e4r att s\u00e4kerhetshot mot Sverige utf\u00f6rs av Ryssland och att dessa kan komma att bli allt vanligare. V\u00e5r bed\u00f6mning \u00e4r att hotet mot Sverige kommer att utvecklas p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att situationen forts\u00e4tter att f\u00f6rs\u00e4mras under de kommande \u00e5ren. Ryssland f\u00f6rblir det st\u00f6rsta hotet mot Sverige.&#8221; Det \u00e4r ett budskap som g\u00f6r att styrelseansvar inom cybers\u00e4kerhet handlar om nationell s\u00e4kerhet, inte enbart regulatorisk compliance.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"leverantorskedjans-sakerhet-i-fokus\">Leverant\u00f6rskedjans s\u00e4kerhet i fokus<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Supply chain-s\u00e4kerhet \u00e4r ett av de tre k\u00e4rnkraven i cybers\u00e4kerhetslagen, tillsammans med incidentrapportering och riskhantering. Organisationer som faller under lagen \u00e4r ansvariga f\u00f6r att deras leverant\u00f6rer och tredjeparter uppfyller digitala s\u00e4kerhetskrav. Det r\u00e4cker inte att den egna infrastrukturen \u00e4r s\u00e4ker om en kritisk IT-leverant\u00f6r brister.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">CGI-incidenten fr\u00e5n mars 2026 illustrerar problemet konkret. Hackergruppen ByteToBreach p\u00e5stod sig ha stulit ett stort dataset fr\u00e5n CGI:s svenska division, inklusive k\u00e4llkod som anv\u00e4nds av offentliga myndigheter. K\u00e4llkod, l\u00f6senord och krypteringsnycklar ska ha l\u00e4ckt ut, enligt journalister p\u00e5 Dagens Nyheter som granskade materialet. CGI bekr\u00e4ftade att angripare fick tillg\u00e5ng till ett begr\u00e4nsat antal interna testservrar i Sverige och att en \u00e4ldre version av applikationens k\u00e4llkod stals. Produktionsmilj\u00f6er och driftdata p\u00e5verkades inte, h\u00e4vdade bolaget.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En av de ber\u00f6rda myndigheterna var Skatteverket. Peder Sj\u00f6lander, Skatteverkets IT-direkt\u00f6r, kommenterade: &#8220;Vi tar alla incidenter p\u00e5 allvar, men vi ser inte n\u00e5got som p\u00e5verkar oss just nu.&#8221; H\u00e4ndelsen visar \u00e4nd\u00e5 hur en enda komprometterad IT-leverant\u00f6r skapar os\u00e4kerhet om statliga system och hur lagens krav p\u00e5 leverant\u00f6rsbed\u00f6mning fyller en verklig funktion.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Under cybers\u00e4kerhetslagen m\u00e5ste organisationer dokumentera sin bed\u00f6mning av leverant\u00f6rsrisker, st\u00e4lla s\u00e4kerhetskrav i avtal och verifiera att leverant\u00f6rerna faktiskt lever upp till kraven. Det \u00e4r en process som kr\u00e4ver resurser och f\u00f6r\u00e4ndrade upphandlingsrutiner, och som f\u00f6r m\u00e5nga organisationer inneb\u00e4r en kulturell omst\u00e4llning lika mycket som en teknisk.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"msbs-fyra-regelpaket-styr-implementeringen\">MSB:s fyra regelpaket styr implementeringen<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Myndigheten f\u00f6r samh\u00e4llsskydd och beredskap (MSB) har f\u00e5tt i uppdrag att utf\u00e4rda fyra regelpaket som konkretiserar cybers\u00e4kerhetslagens krav. Tidplanen f\u00f6r regelpaketen speglar en gradvis upptrappning av tillsynens tekniska sk\u00e4rpa:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Paket 1 (februari 2026):<\/strong> F\u00f6reskrifter om anm\u00e4lan och identifiering av enheter som faller under lagens till\u00e4mpningsomr\u00e5de.<\/li>\n<li><strong>Paket 2 (april 2026):<\/strong> F\u00f6reskrifter om s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder och utbildning av personal och ledning.<\/li>\n<li><strong>Paket 3 (april 2026):<\/strong> F\u00f6reskrifter om incidentrapportering och informationsskyldigheter.<\/li>\n<li><strong>Paket 4 (juni 2026):<\/strong> F\u00f6reskrifter om s\u00e4kerhetsrevisioner och s\u00e4kerhetsskanning av IT-system.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det fj\u00e4rde regelpaketets ikrafttr\u00e4dande i juni 2026 inneb\u00e4r att tillsynsmyndigheter nu har fullst\u00e4ndiga juridiska befogenheter att genomf\u00f6ra tekniska s\u00e4kerhetsgranskningar av organisationernas IT-milj\u00f6er. Organisationer som inte genomf\u00f6rt sin egenbed\u00f6mning och identifierat luckor riskerar att m\u00f6ta tillsynsmyndigheten helt of\u00f6rberedda.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">MSB:s riktlinjer pekar ut ett antal baslinjes\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder som kr\u00e4vs: dokumenterad riskanalys, incidenthanteringsplan, backup- och kontinuitetsl\u00f6sningar, \u00e5tkomstkontroll, kryptering och regelbunden utbildning av personal. Organisationer som inte kan redovisa dessa kontroller vid en revision riskerar sanktioner \u00e4ven om de inte drabbats av n\u00e5gon faktisk incident.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"hotbilden-som-driver-lagstiftningen\">Hotbilden som driver lagstiftningen<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Cybers\u00e4kerhetslagen \u00e4r inte skapad i ett vakuum. Den reflekterar en hotbild som har f\u00f6r\u00e4ndrats dramatiskt sedan 2018. Sverige drabbades under 2025 av 60 dokumenterade cyberincidenter mot organisationer i olika sektorer, det h\u00f6gsta i Norden. Tre typer av hot dominerar hotslandskapet mot svenska organisationer under 2025 och 2026.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>DDoS-attacker mot kritisk infrastruktur.<\/strong> BankID-attacken den 23 april 2025 \u00e4r det tydligaste exemplet. BankID anv\u00e4nds av 8,6 miljoner svenska medborgare och hanterade 7,9 miljarder identifieringar och signeringar under 2025 via 7&nbsp;900 anslutna tj\u00e4nster. En attack mot tj\u00e4nsten sl\u00e5r direkt mot bankernas inloggningstj\u00e4nster, Swish-betalningar och myndigheters e-tj\u00e4nster. Attacken fick fler \u00e4n 10&nbsp;000 felanm\u00e4lningar p\u00e5 under en timme och lamslade systemet i tre timmar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Ransomware och datast\u00f6ld.<\/strong> IT-leverant\u00f6ren Milj\u00f6data drabbades av en ransomware-attack som p\u00e5verkade runt 200 kommuner och regioner. Personuppgifter fr\u00e5n 1,5 miljoner personer ska ha stulits. Svenska kraftn\u00e4t, operat\u00f6ren av det nationella eln\u00e4tet, bekr\u00e4ftade ett dataintr\u00e5ng efter att den Rysslandskopplade hackergruppen Everest ransomware p\u00e5stod sig ha h\u00e4mtat hundratals gigabyte data.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Statsakt\u00f6rers spionage och sabotage.<\/strong> S\u00c4PO:s hotbed\u00f6mning fr\u00e5n mars 2026 fastsl\u00e5r att Ryssland \u00e4r det st\u00f6rsta hotet mot Sverige och att Kina utg\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt hot mot landets ekonomiska s\u00e4kerhet. Finance Sweden:s hotbed\u00f6mning f\u00f6r banker 2026 noterar att &#8220;cyberbrottsutpressning i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning bygger p\u00e5 informations- och identitetsst\u00f6ld samt utnyttjande av leverant\u00f6rsberoenden&#8221; och att &#8220;AI-baserade attackmetoder st\u00e4ller \u00f6kade krav p\u00e5 bankernas f\u00f6rm\u00e5ga att uppt\u00e4cka, hantera och st\u00e5 emot direkta och indirekta cyberangrepp.&#8221;<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><thead><tr><th>Land<\/th><th>Cyberincidenter 2025<\/th><th>Viktigaste hotakt\u00f6rer<\/th><th>NIS2-lag i kraft<\/th><th>Uppskattade ber\u00f6rda enheter<\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td>Sverige<\/td><td>60<\/td><td>Ryssland, Kina, kriminella grupper<\/td><td>15 jan 2026<\/td><td>6&nbsp;000-8&nbsp;000<\/td><\/tr><tr><td>Finland<\/td><td>44<\/td><td>Ryssland, statsakt\u00f6rer<\/td><td>Jan 2023 (tidig implementering)<\/td><td>Uppskattningsvis 3&nbsp;000-5&nbsp;000<\/td><\/tr><tr><td>Danmark<\/td><td>41<\/td><td>Statsakt\u00f6rer, ransomware<\/td><td>Nov 2024<\/td><td>Uppskattningsvis 2&nbsp;000-4&nbsp;000<\/td><\/tr><tr><td>Norge<\/td><td>21<\/td><td>Energi- och oljeindustri<\/td><td>Jan 2025<\/td><td>Uppskattningsvis 2&nbsp;000-3&nbsp;000<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"cybersakerhetsmarknaden-202-miljarder-dollar-ar-2026\">Cybers\u00e4kerhetsmarknaden: 2,02 miljarder dollar \u00e5r 2026<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Cybers\u00e4kerhetslagen \u00e4r en stark katalysator f\u00f6r en marknad som redan v\u00e4xer snabbt. Mordor Intelligences rapport om den svenska cybers\u00e4kerhetsmarknaden v\u00e4rderar den till 2,02 miljarder dollar \u00e5r 2026 och sp\u00e5r en CAGR p\u00e5 8,87%, vilket tar marknaden till 3,09 miljarder dollar \u00e5r 2031. Tillv\u00e4xttakten drivs av regulatoriska krav, \u00f6kad hotbild och en p\u00e5taglig digitalisering av b\u00e5de privat och offentlig sektor.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Bank-, finans- och f\u00f6rs\u00e4kringssektorn (BFSI) stod f\u00f6r den st\u00f6rsta andelen av cybers\u00e4kerhetsutgifterna i Sverige under 2025, med 18,56% av marknaden. H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssektorn v\u00e4ntas d\u00e4remot ha den snabbaste tillv\u00e4xttakten fram\u00f6ver, med en CAGR p\u00e5 10,11%, driven av digitalisering av journalsystem och kravet p\u00e5 att skydda patientdata.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det svenska f\u00f6rsvarsbudgetf\u00f6rslaget f\u00f6r 2026 inkluderade 370&nbsp;miljoner kronor \u00f6ronm\u00e4rkt f\u00f6r f\u00f6rst\u00e4rkt cybers\u00e4kerhet, vilket lyfter den totala f\u00f6rsvarsbudgeten till 49,83 miljarder kronor. Det \u00e4r en signal om att cybers\u00e4kerhet ses som en del av det nationella f\u00f6rsvaret, inte enbart en fr\u00e5ga f\u00f6r IT-avdelningar och compliance-team.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Compliance med cybers\u00e4kerhetslagen driver direkt efterfr\u00e5gan p\u00e5 konsulttj\u00e4nster, tekniska plattformar f\u00f6r incidenthantering och MSB-anpassade utbildningar f\u00f6r styrelseledam\u00f6ter. Leverant\u00f6rer av GRC-system (Governance, Risk, Compliance) rapporterar kraftigt \u00f6kad efterfr\u00e5gan fr\u00e5n svenska kunder under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 2026, en marknadsdynamik som f\u00f6rv\u00e4ntas h\u00e5lla i sig minst fram till 2028 n\u00e4r de sista implementeringsfristerna passerar.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"sverige-mot-europa-hur-ser-nis2-implementeringen-ut\">Sverige mot Europa: hur ser NIS2-implementeringen ut?<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">EU:s NIS2-direktiv hade en deadline f\u00f6r nationell implementering den 17 oktober 2024. Sverige missade denna deadline och implementerade sin lag den 15 januari 2026, mer \u00e4n tre m\u00e5nader efter att flertalet andra EU-l\u00e4nder hade gjort det. Det \u00e4r en f\u00f6rsening som EU-kommissionen noterat, men konsekvenserna f\u00f6r Sverige som stat har hittills stannat vid formella p\u00e5pekanden snarare \u00e4n r\u00e4ttsliga processer.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">J\u00e4mf\u00f6rt med de str\u00e4ngaste implementeringarna inom EU, bland annat Belgien och Tyskland, \u00e4r den svenska modellen \u00e4nd\u00e5 i linje med direktivets k\u00e4rna: bred sektort\u00e4ckning, oms\u00e4ttningsbaserade b\u00f6ter och explicita krav p\u00e5 ledningsansvar. Belgien \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r att ha en av de mest aktiva tillsynsmyndigheterna i EU och har redan genomf\u00f6rt ett antal revisioner och utf\u00e4rdat sanktioner under NIS2. Det ger Sverige en m\u00f6jlighet att l\u00e4ra av ett mer moget tillsynssystem.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En skillnad som branschanalytiker lyfter fram \u00e4r att den svenska lagen kr\u00e4ver att organisationer aktivt registrerar sig hos tillsynsmyndigheten. Den svenska registreringsfristen gick ut den 16 februari 2026. Organisationer som missade fristen och inte registrerade sig befinner sig nu i ett aktivt tillsynsl\u00e4ge utan att ens ha p\u00e5b\u00f6rjat sin compliance-resa. MSB har kapacitet att genomf\u00f6ra oanm\u00e4lda revisioner utan att den drabbade organisationen har l\u00e4mnat en incidentanm\u00e4lan eller gjort sig skyldig till ett k\u00e4nt regelbrott.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"branschernas-utmaningar\">Branschernas utmaningar<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Tillverkningsindustrin, kommunal f\u00f6rvaltning och h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssektorn pekas ut som de tre sektorer i Sverige som har st\u00f6rst utmaningar att m\u00f6ta lagens krav i tid.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Industrin<\/strong> hanterar ofta \u00e4ldre industriella kontrollsystem (OT-system) som aldrig designades f\u00f6r att kopplas till internet och saknar grundl\u00e4ggande s\u00e4kerhetsfunktioner som l\u00f6senordsskydd och krypterade kommunikationskanaler. En rapport om nordisk energi-OT fr\u00e5n 2026 visade att 54% av VPN-gateways mot industriella system i Norden k\u00f6rde f\u00f6r\u00e5ldrad firmware med k\u00e4nda s\u00e5rbarheter. Cybers\u00e4kerhetslagens krav p\u00e5 riskanalys och s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder g\u00e4ller fullt ut \u00e4ven f\u00f6r OT-milj\u00f6er som faller under lagens sektordefinitioner.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Kommunal sektor<\/strong> b\u00e4r en dubbel b\u00f6rda: h\u00f6g beroende av IT f\u00f6r att leverera samh\u00e4llstj\u00e4nster och kroniskt begr\u00e4nsade IT-s\u00e4kerhetsbudgetar. Milj\u00f6data-attacken mot 200 kommuner och regioner visade konkret hur en enskild leverant\u00f6rsattack skapar kaskadeffekter i hela den kommunala sektorn. Kommuner klassificeras som v\u00e4sentliga eller viktiga enheter om de levererar tj\u00e4nster inom vatten, avlopp eller digital infrastruktur, och m\u00e5ste uppfylla lagens krav trots begr\u00e4nsade resurser.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden<\/strong> hanterar patientdata som r\u00e4knas som k\u00e4nslig personuppgift och \u00e4r en attraktiv m\u00e5ltavla f\u00f6r ransomware-grupper. Sjukhusangrepp kan direkt \u00e4ventyra patienters liv. Sjukv\u00e5rdssektorn befinner sig i gruppen v\u00e4sentliga enheter med de h\u00e5rdaste kraven, men har historiskt sett haft l\u00e4gre IT-s\u00e4kerhetsbudgetar \u00e4n exempelvis finanssektorn.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"experter-spar-fem-forandringar-under-de-kommande-12-manaderna\">Experter sp\u00e5r fem f\u00f6r\u00e4ndringar under de kommande 12 m\u00e5naderna<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Compliance- och s\u00e4kerhetsexperter fr\u00e5n ledande nordiska konsultfirmor och teknikbolag pekar p\u00e5 fem sannolika utvecklingstrender i sp\u00e5ren av cybers\u00e4kerhetslagen under 2026-2027:<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>1. Tillsynsmyndighetens f\u00f6rsta beslut s\u00e4tter prejudikat.<\/strong> MSB och sektortillsynsmyndigheterna f\u00f6rv\u00e4ntas fatta de f\u00f6rsta offentliga besluten om sanktioner eller tillsyns\u00e5tg\u00e4rder under lagens nya regelverk under h\u00f6sten 2026. Det kommer att tydligg\u00f6ra till\u00e4mpningens sk\u00e4rpa och ge marknaden ett konkret prejudikat att f\u00f6rh\u00e5lla sig till.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>2. Leverant\u00f6rskedjekrav kaskaderar ned\u00e5t.<\/strong> Stora v\u00e4sentliga enheter som banker och energibolag st\u00e4ller h\u00e5rdare s\u00e4kerhetskrav p\u00e5 sina leverant\u00f6rer, \u00e4ven s\u00e5dana som inte sj\u00e4lva faller under lagen. Det skapar ett inofficiellt compliance-krav f\u00f6r SME-f\u00f6retag som levererar IT- eller OT-system till kritisk sektor.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>3. Styrelseutbildning i cybers\u00e4kerhet \u00f6kar markant.<\/strong> Lagens krav p\u00e5 att ledningen \u00e4r kompetent i cyberhot och riskhantering driver en boom i styrelseriktade utbildningar. Leverant\u00f6rer som Junglemap, ISACA och stora konsultfirmor ser stark efterfr\u00e5gan under hela 2026 och 2027.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>4. Fler offentliga incidentrapporter.<\/strong> Den korta rapporteringsfristen p\u00e5 24 timmar inneb\u00e4r att fler incidenter blir offentliga, antingen via MSB:s publicering eller via organisationernas egna kommunikationskanaler. Det \u00f6kar transparensen kring cyberhot men kr\u00e4ver att organisationer har v\u00e4l genomt\u00e4nkta kommunikationsplaner.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>5. Marknaden konsolideras kring CSIRT-tj\u00e4nster.<\/strong> Kraven p\u00e5 incidenthantering och 24\/7-beredskap \u00e4r resurskr\u00e4vande f\u00f6r medelstora organisationer att uppfylla internt. Det driver efterfr\u00e5gan p\u00e5 outsourcad Computer Security Incident Response Team-kapacitet (CSIRT) och Security Operations Center (SOC) som tj\u00e4nst, d\u00e4r Truesec, Atea och en rad svenska och nordiska akt\u00f6rer konkurrerar om de snabbast v\u00e4xande kontrakten.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"relaterad-bevakning\">Relaterad bevakning<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6rdjupa dig i de hot och regelverk som omger cybers\u00e4kerhetslagen:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><a href=\"\/se\/cyber-resilience-act-2026\/\">Cyber Resilience Act: 15 M\u20ac i b\u00f6ter f\u00f6r os\u00e4kra produkter [2026]<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/se\/nordisk-cybersakerhet-2026\/\">Nordisk cybers\u00e4kerhet 2026: 54% av chefer skyller ifr\u00e5n sig<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/se\/cyberattack-bankid-svt-banker-2026\/\">Sverige under cyberattack: BankID, SVT och banker drabbade [2026]<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/se\/miljodata-attacken-200-kommuner\/\">Milj\u00f6data-attacken: 200 kommuner och 870 000 drabbade [2026]<\/a><\/li>\n<li><a href=\"\/se\/ryskt-sabotage-kritisk-infrastruktur-2026\/\">Ryskt sabotage mot kritisk infrastruktur: 60 fall [2026]<\/a><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"faq-cybersakerhetslagen-och-nis2-i-sverige\">FAQ: Cybers\u00e4kerhetslagen och NIS2 i Sverige<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"nar-tradde-cybersakerhetslagen-i-kraft\">N\u00e4r tr\u00e4dde cybers\u00e4kerhetslagen i kraft?<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Cybers\u00e4kerhetslagen (SFS&nbsp;2025:1506) tr\u00e4dde i kraft den 15 januari 2026 och ersatte den tidigare lagen om informationss\u00e4kerhet f\u00f6r samh\u00e4llsviktiga och digitala tj\u00e4nster (LISK, SFS&nbsp;2018:1174).<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"hur-manga-organisationer-berors-av-lagen\">Hur m\u00e5nga organisationer ber\u00f6rs av lagen?<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Uppskattningsvis 6&nbsp;000 till 8&nbsp;000 organisationer i Sverige, j\u00e4mf\u00f6rt med ungef\u00e4r 900 under den tidigare lagstiftningen. Grundgr\u00e4nsen \u00e4r 50 anst\u00e4llda eller \u20ac10&nbsp;miljoner i oms\u00e4ttning och balansomslutning inom en av de 18 utpekade sektorerna.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"vad-hander-om-organisationen-missar-incidentrapporteringsfristen\">Vad h\u00e4nder om organisationen missar incidentrapporteringsfristen?<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Tillsynsmyndigheten kan utf\u00e4rda sanktioner, inklusive b\u00f6ter och i allvarliga fall ett f\u00f6rbud f\u00f6r ledande befattningshavare att ut\u00f6va sin position. Den inledande tidiga f\u00f6rvarningen ska l\u00e4mnas inom 24 timmar, incidentanm\u00e4lan inom 72 timmar och slutrapport inom en m\u00e5nad.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"vilken-myndighet-ar-ansvarig-for-tillsyn\">Vilken myndighet \u00e4r ansvarig f\u00f6r tillsyn?<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">MSB (Myndigheten f\u00f6r samh\u00e4llsskydd och beredskap) \u00e4r den centrala tillsynsmyndigheten och utf\u00e4rdar f\u00f6reskrifter. Sektortillsynsmyndigheter, exempelvis Finansinspektionen f\u00f6r banker och Socialstyrelsen f\u00f6r v\u00e5rd, hanterar sektorsspecifik tillsyn.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"vad-innebar-det-att-organisationen-klassas-som-vasentlig-enhet\">Vad inneb\u00e4r det att organisationen klassas som v\u00e4sentlig enhet?<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">V\u00e4sentliga enheter uts\u00e4tts f\u00f6r proaktiv tillsyn och kan granskas utan f\u00f6rvarning. De m\u00f6ter de h\u00f6gsta sanktionsgr\u00e4nserna (\u20ac10&nbsp;miljoner eller 2% av global oms\u00e4ttning) och ledningen kan personligen f\u00f6rbjudas att ut\u00f6va sin roll vid allvarliga regelbrott.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"galler-cybersakerhetslagen-leverantorer\">G\u00e4ller cybers\u00e4kerhetslagen leverant\u00f6rer?<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En organisation som faller under lagen \u00e4r ansvarig f\u00f6r att bed\u00f6ma och hantera leverant\u00f6rsrisker. Leverant\u00f6rerna \u00e4r inte direkt reglerade av lagen om de inte sj\u00e4lva uppfyller sektors- och storlekskriterierna, men de som levererar till v\u00e4sentliga enheter m\u00f6ter h\u00e5rdare avtalskrav som en indirekt konsekvens.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"ar-den-svenska-implementeringen-strangare-an-direktivet-kraver\">\u00c4r den svenska implementeringen str\u00e4ngare \u00e4n direktivet kr\u00e4ver?<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den svenska lagen ligger n\u00e4ra direktivets miniminiv\u00e5 men har lagt till forskning och universitetsverksamhet som en inhemsk sektor ut\u00f6ver NIS2:s 18 angivna sektorer. Tillg\u00e5ngsbaserade tr\u00f6sklar och sanktionsniv\u00e5er f\u00f6ljer direktivets krav utan inhemska p\u00e5slag.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>K\u00e4llor och f\u00f6rdjupning: <a href=\"https:\/\/www.innovaiden.com\/insights\/sweden-cybersecurity-act-2025-nis2\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Innovaiden: Sweden&#8217;s Cybersecurity Act (2025:1506)<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.rismasystems.com\/en\/resources\/articles\/cybersakerhetslagen-swedish-cybersecurity-act-nis2\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">RISMA Systems om cybers\u00e4kerhetslagen<\/a>, <a href=\"https:\/\/practiceguides.chambers.com\/practice-guides\/cybersecurity-2026\/sweden\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Chambers Cybersecurity 2026: Sweden<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.msb.se\/sv\/amnesomraden\/informationssakerhet-cybersakerhet-och-sakra-kommunikationer\/nis-direktivet\/\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">MSB: NIS-direktivet<\/a>, <a href=\"https:\/\/copla.com\/blog\/compliance-regulations\/nis2-directive-regulations-and-implementation-in-sweden\/\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Copla: NIS2 i Sverige<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.junglemap.com\/resources\/blog\/five-ways-to-comply-with-the-swedish-cybersecurity-act\" rel=\"noopener noreferrer\" target=\"_blank\">Junglemap: Fem s\u00e4tt att f\u00f6lja cybers\u00e4kerhetslagen<\/a><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den 15 januari 2026 tr\u00e4dde Sveriges nya cybers\u00e4kerhetslag (SFS&nbsp;2025:1506) i kraft och ersatte det gamla NIS1-ramverket med ett system som st\u00e4ller v\u00e4sentligt h\u00e5rdare krav p\u00e5 landets organisationer. Lagen genomf\u00f6r EU:s\u2026<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":120,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10,3],"tags":[],"class_list":["post-119","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-10","category-security"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=119"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":121,"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119\/revisions\/121"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/120"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=119"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=119"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/shattered.io\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=119"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}