Check Point Software Technologies släppte den 9 september 2026 akuta säkerhetsuppdateringar för två kritiska sårbarheter i sina VPN-produkter. Båda felen, CVE-2026-85102 och CVE-2026-85103, har fått CVSS-poängen 9,8 av 10 och kan i teorin utnyttjas av en obehörig angripare för att köra kod på distans, utan inloggning. Sårbarheterna drabbar Security Gateway, Security Management Server och Spark Firewall när de kör Remote Access VPN eller Site-to-Site VPN, konfigurationer som är standard hos tusentals svenska och nordiska företag, myndigheter och kommuner.
Patcharna kom samma vecka som den amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten CISA lade till sju nya sårbarheter i sin katalog över aktivt utnyttjade brister (Known Exploited Vulnerabilities, KEV), med en åtgärdsfrist redan den 5 september. Tre av de sju sårbarheterna sitter i produkter som redan används brett i svensk offentlig sektor. Kombinationen av en kritisk VPN-brist hos en av världens största brandväggsleverantörer och en samtidig KEV-våg gör september 2026 till en av de tyngre patchveckorna för nordiska IT-avdelningar i år.
Vad hände: Check Point patchar två kritiska VPN-brister
Check Point upptäckte båda sårbarheterna internt, i sitt eget produktsäkerhetsarbete, och gick ut med hotfixar samma dag som de offentliggjordes. Enligt The Hacker News rullade bolaget samtidigt ut skydd automatiskt till kunder som använder tjänsten Check Point Live Patch, vilket innebar att en stor del av kundbasen fick sitt skydd utan att manuellt installera något. För resten krävs en uppdatering till en ny Jumbo Hotfix-nivå.
Det som gör den här händelsen ovanlig är hastigheten. Från det att sårbarheterna offentliggjordes till dess att fixar fanns tillgängliga gick det noll dagar, inte den vecka eller de tio dagar som annars är branschstandard för kritiska brandväggsfel. SecurityWeek beskriver det som ett medvetet val från Check Points sida att undvika ett fönster där information om sårbarheten är känd men ingen fix finns, det scenario som brukar ge angripare fritt spelrum.
Samtidigt är CVSS 9,8 den näst högsta nivån ett CVE-nummer kan få, och den delas normalt bara ut till brister som är både lätta att utnyttja och ger full kontroll över systemet. Det förklarar varför europeiska CERT-EU redan den 9-10 september skickade ut en egen säkerhetsrådgivning om de två sårbarheterna till sina medlemsländer, inklusive Sverige.
CVE-2026-85102 och CVE-2026-85103: teknisk genomgång
CVE-2026-85102 är en brist i hur Security Gateway och Spark Firewall validerar certifikat under VPN-förhandlingen. När en klient eller en annan brandvägg ansluter via IPsec ska brandväggen kontrollera att certifikatets förtroendekedja är giltig innan anslutningen godkänns. I den sårbara koden görs den kontrollen felaktigt, vilket öppnar för att en angripare utan konto kan smyga igenom förhandlingssteget och få kod exekverad på brandväggen.
CVE-2026-85103 sitter djupare i koden och är en heap-baserad buffertöverskridning i den funktion som avkodar VPN-certifikat i ASN.1-format, det binära formatet som X.509-certifikat är kodade i. Skickar en angripare ett felformaterat certifikat kan minnet skrivas över på ett sätt som ger fullständig kodexekvering, återigen utan att behöva logga in. Sårbarheten träffar både Security Gateway och Security Management Server, det vill säga även den centrala administrationsservern som styr flera brandväggar samtidigt.
Det som knyter ihop de två felen är att båda utlöses av hur brandväggen hanterar X.509-certifikat i VPN-flödet, snarare än av lösenord eller inloggningsuppgifter. En angripare behöver alltså varken stulna konton eller phishing, bara nätverksåtkomst till den port där VPN-tjänsten lyssnar. Check Point rekommenderar organisationer som inte kan patcha omedelbart att manuellt definiera VPN-regler, stänga av så kallade implied rules och begränsa UDP/500 och UDP/4500 till kända motparts-IP, en åtgärd som dock inte gäller lokalt hanterade Spark Firewall-enheter.
Vilka produkter och versioner som påverkas
Sårbarheterna träffar tre stora versionsspår: R82.10, R82 och R81.20, alla med Jumbo Hotfix-nivåer under de patchade tröskelvärdena. Tabellen nedan sammanfattar vilka versioner som är sårbara och vad som krävs för att vara skyddad.
| Versionsspår | Sårbar nivå | Patchad nivå (fixad) | Berörda CVE |
|---|---|---|---|
| R82.10 | Jumbo Hotfix Take 43 eller lägre | Take 44 eller senare | CVE-2026-85102, CVE-2026-85103 |
| R82 | Jumbo Hotfix Take 125 eller lägre | Take 126 eller senare | CVE-2026-85102, CVE-2026-85103 |
| R81.20 | Jumbo Hotfix Take 165 eller lägre | Take 166 eller senare | CVE-2026-85102, CVE-2026-85103 |
| Security Management Server | Ej patchad version | Motsvarande fixad Take-nivå | CVE-2026-85103 |
| Spark Firewall (centralt hanterad) | Ej patchad firmware | Senaste firmware via molnhantering | CVE-2026-85102 |
Notera att Security Management Server bara träffas av det ena felet, CVE-2026-85103, medan själva gatewayen och Spark Firewall är exponerade för båda. För organisationer som kör en central managementserver mot flera gatewayer i olika länder, vanligt hos nordiska koncerner med kontor i både Sverige, Norge och Danmark, innebär det att en enda obevakad server kan bli ingången till hela VPN-infrastrukturen.
Ingen bekräftad utnyttjning ännu, men historiken oroar
Check Point uppger att bolaget inte har några tecken på att sårbarheterna utnyttjats i verkliga attacker innan patcharna släpptes. Det är goda nyheter, men få säkerhetschefer vågar luta sig tillbaka på grund av det. Enligt Mandiants M-Trends 2026-rapport är den genomsnittliga tiden det tar innan en nyupptäckt sårbarhet börjar utnyttjas numera minus sju dagar. Med andra ord hinner angripare regelmässigt börja skanna och testa exploits innan en officiell patch ens finns tillgänglig, långt innan de flesta organisationer har haft tid att installera den.
Check Point har dessutom haft ett tufft år sårbarhetsmässigt. Tidigare under 2026 varnade bolaget för två zero day-sårbarheter, CVE-2026-16232 och CVE-2026-50751, den senare kopplad till det föråldrade IKEv1-protokollet för VPN, vilket ledde till en separat hotfix från Check Points egen säkerhetsblogg. Tre allvarliga VPN-relaterade incidenter hos samma leverantör inom ett år är ovanligt även i en bransch där kritiska CVE:er hör till vardagen.
Mandiants rapport pekar också på att 32 procent av alla initiala intrång 2025 skedde via exploatering av sårbarheter, och att VPN-lösningar, brandväggar och routrar stod för de fyra mest utnyttjade produktkategorierna totalt. Exploatering riktad mot just kantutrustning (edge-enheter) växte med 22 procentenheter, en åttadubbling jämfört med föregående år. Det gör Check Points patchvecka till mer än ett enskilt mjukvarufel, det är ännu ett datapunkt i ett mönster där VPN-gatewayer har blivit angriparnas favoritväg in.
CISA lägger till sju sårbarheter i KEV-katalogen samma vecka
Bara en vecka tidigare, den 2 september 2026, utökade CISA sin KEV-katalog med sju sårbarheter som bekräftat utnyttjas aktivt. Enligt The Hacker News genomgång stod AI-infrastruktur för tre av de sju, första gången AI-relaterade komponenter utgjort nästan hälften av ett KEV-tillägg. Bland de sju märks CVE-2026-82329 i JFrog Artifactory, en “phantom”-nyckel i standardkonfigurationen som gör att en angripare kan förfalska administratörstoken. Säkerhetsforskare på WatchTowr observerade aktivt missbruk redan den 1 september, med angripare som skapade admin-token och kartlade användare och autentiseringsuppgifter.
Ett annat exempel är CVE-2026-83549 i SonicWall SMA1000, en efter-autentisering-kommandoinjektion som kedjas ihop med en sårbarhet av typen server-side request forgery före inloggning. Enligt samma rapportering har felet redan kopplats till utpressningsgrupper som använder det för att ta sig in i nätverk via fjärråtkomstportalen. Ett tredje exempel, CVE-2026-49869 i verktyget Kestra, fick full poäng 10,0 på CVSS-skalan eftersom en enkel sökväg som slutar på “/configs” räcker för att helt kringgå inloggningskontrollen och ge en angripare rotåtkomst.
| CVE | Produkt | CVSS | Typ av brist | Status |
|---|---|---|---|---|
| CVE-2026-49869 | Kestra OSS | 10,0 | Autentiseringskringgång via sökväg | Bekräftat utnyttjad |
| CVE-2026-82329 | JFrog Artifactory | 9,8 | Förfalskning av admin-token | Bekräftat utnyttjad sedan 1 sep |
| CVE-2026-83549 | SonicWall SMA1000 | Kritisk (fullt CVSS-värde ej publicerat) | Kommandoinjektion + SSRF-kedja | Kopplad till utpressningsgrupper |
| CVE-2026-85102 | Check Point Security Gateway / Spark | 9,8 | Bristfällig certifikatvalidering i VPN | Ingen känd utnyttjning (ännu) |
| CVE-2026-85103 | Check Point Security Gateway / Management Server | 9,8 | Heap-överskridning i certifikatavkodning | Ingen känd utnyttjning (ännu) |
Skillnaden mellan de två händelserna är alltså inte allvarlighetsgraden, båda ligger nära toppen av CVSS-skalan, utan utnyttjandestatusen. KEV-tillägget bekräftar pågående missbruk, medan Check Points brister ännu är i förebyggande fas. Den fasen brukar dock vara kort. Läs mer om hur CISA:s KEV-katalog styr patchprioritering för organisationer som behöver bestämma vad som ska lagas först.
Varför Sverige och Norden är extra utsatta just nu
Enligt den svenska säkerhetsbulletinen Risknets dygnsrapport från 4 september sitter tre av CISA:s sju nytillagda KEV-sårbarheter i produkter som redan används av svenska kommuner, regioner och myndigheter, bland annat SonicWalls fjärråtkomstlösning SMA1000. Rapporten noterar också att det, under natten efter CISA:s uppdatering, saknades motsvarande svenska myndighetsbesked, vilket skapar ett tidsglapp mellan internationella varningar och lokal handling.
Samma vecka, den 3 september klockan 16.00 svensk tid, offentliggjorde Microsoft ett antal nya molnrelaterade sårbarheter, varav fyra klassas som kritiska i den amerikanska sårbarhetsdatabasen NVD. Eftersom Microsoft 365 och Azure är kärninfrastruktur för de flesta svenska myndigheter och större företag träffar den typen av brister en betydligt bredare yta än en enskild brandväggsleverantör.
Till det kommer CERT-SE:s veckobrev för vecka 36, som beskriver att omkring 1 200 konton under 2025 och 2026 har använts för otillbörlig informationspåverkan mot Sverige och flera andra länder. Det är formellt en annan hotkategori än tekniska sårbarheter, men det visar samma mönster: nordiska mål bevakas och testas kontinuerligt, av allt från kriminella nätverk till statsunderstödda aktörer, och en oparpad VPN-gateway är ett av de enklaste sätten att gå från “testad” till “kompromitterad”.
Bakgrunden gör det inte mindre allvarligt att svenska organisationer redan innan denna patchvåg låg högt i attacksiffrorna. Enligt branschorganisationen IT&Telekomföretagens sammanställning utsattes svenska organisationer för i snitt 1 791 attacker per vecka i augusti 2025, en ökning med tre procent jämfört med månaden innan, enligt itbranschen.coms rapport om cyberattacker mot Sverige. En ny kritisk VPN-sårbarhet hos en stor brandväggsleverantör landar alltså inte i ett tomrum, utan ovanpå ett redan högt attacktryck.
Marknadsanalys: vad kostar en obevakad VPN-gateway
Det ekonomiska trycket bakom snabb patchning handlar inte längre om månader eller veckor, det handlar om timmar. En rapport som cirkulerat bland svenska säkerhetsanalytiker beskriver ett fall där ett helt ransomware-anlopp, från första intrång till utpressningskrav, tog mindre än tio timmar och där AI-agenter användes för att automatisera stora delar av kedjan. Mandiants siffra om att komprometterad åtkomst kan lämnas över mellan olika angriparteam på ungefär 22 sekunder pekar åt samma håll: den mänskliga reaktionstiden hos ett IT-team hinner sällan konkurrera med en automatiserad angreppskedja.
För en genomsnittlig nordisk organisation innebär det att kostnaden för att vänta med en patch inte längre mäts i sannolikhet över tid, utan i ett par dagars fönster där hela verksamheten kan stå på spel. En sårbar Security Management Server, som i Check Points fall, är särskilt kostsam eftersom den ofta styr säkerhetspolicyn för flera gatewayer samtidigt. Blir den kapad kan en angripare i värsta fall omkonfigurera brandväggsregler för hela organisationen, inte bara en enskild anslutningspunkt.
Det finns också en indirekt kostnad i förtroende. Uppmärksammade svenska dataintrång har redan visat att nordiska företag och deras kunder märker av incidenter snabbt, via medier, kundmejl och i värsta fall läckt data på darkweb-forum. En VPN-sårbarhet som exploateras i en stor koncern med verksamhet i flera nordiska länder riskerar att sprida sig till dotterbolag som formellt sköter sin egen IT, men delar samma centrala VPN-infrastruktur.
Konkurrensjämförelse: hur Check Point står sig mot andra edge-leverantörer 2026
Check Point är långt ifrån ensamma om att ha haft ett tufft sårbarhetsår. 2026 har varit en följd av kritiska CVE:er hos i princip alla stora leverantörer av VPN, brandväggar och fjärråtkomst. SonicWall fick tidigare i år en sårbarhet med maximal CVSS-poäng 10,0 i sin SMA1000-produkt, kopplad till utpressningsgruppen INC. Citrix, Ivanti, VMware och till och med Microsofts identitetstjänst Entra ID har alla haft egna kritiska incidenter under samma år.
| Leverantör / produkt | CVE (exempel 2026) | CVSS | Typ |
|---|---|---|---|
| Check Point Security Gateway | CVE-2026-85102 / -85103 | 9,8 | Obehörig VPN-RCE |
| SonicWall SMA1000 | CVE-2026-15409 | 10,0 | Fjärråtkomstkapning, kopplad till INC-ransomware |
| Citrix NetScaler | CVE-2026-19490 | 9,3 | Fjärrexploatering |
| Ivanti EPMM | CVE-2026-1340 | 9,8 | Zero-day, mobil enhetshantering |
| VMware vCenter | CVE-2026-59310 | 9,8 | Fjärrexekvering i virtualiseringsplattform |
| Microsoft Entra ID | CVE-2026-69836 | 10,0 | Identitets- och åtkomsthantering |
| Windows IKE (VPN-stack) | CVE-2026-33824 | 9,8 | VPN-protokollfel i operativsystemet |
Mönstret som växer fram är att nästan hela kategorin kantutrustning, brandväggar, VPN-koncentratorer och identitetsplattformar, har genomgått en kritisk incident det senaste året. Det gör det svårt att säga att en specifik leverantör är säkrare än en annan just nu. Det som skiljer Check Point åt i det här fallet är responstiden: patchar tillgängliga samma dag som avslöjandet, samt en automatiserad Live Patch-funktion som minskar beroendet av att varje enskild kund agerar manuellt. SonicWalls och Ivantis incidenter hann i flera fall bli aktivt utnyttjade innan patchar fanns på plats, vilket är den stora skillnaden ur ett riskperspektiv snarare än själva antalet sårbarheter.
Historisk kontext: VPN-sårbarheter har blivit angriparnas favoritväg in
VPN-gatewayer och andra kantenheter har inte alltid varit angripares förstahandsval. Fram till för några år sedan låg tyngdpunkten på phishing och stulna lösenord. Det förändrades tydligt från och med 2023 och 2024, då sårbarheter som CVE-2024-3400 i Palo Altos PAN-OS GlobalProtect, samt CVE-2023-46805 och CVE-2024-21887 i Ivanti Connect Secure, blev några av de mest utnyttjade sårbarheterna globalt. Samma mönster fortsatte 2025 med Ivanti-sårbarheterna CVE-2025-0282 och CVE-2025-22457, båda bekräftat utnyttjade och båda tillagda i CISA:s KEV-katalog.
Anledningen är enkel att förstå ur en angripares perspektiv. En VPN-gateway sitter per definition exponerad mot internet, den är byggd för att ta emot anslutningar utifrån, och den ger, om den knäcks, direkt tillgång till det interna nätverket utan att en användare behöver luras klicka på någonting. Jämfört med phishing, som kräver att en anställd faller för ett bedrägeri, är en obehörig fjärrexekveringssårbarhet i en brandvägg en mer förutsägbar och skalbar väg in, särskilt när skanningsverktyg kan leta igenom hela internet efter sårbara enheter på några timmar.
Sverige har redan sett konsekvenserna av det mönstret på nära håll. Svenska kraftnät drabbades hösten 2025 av ett dataintrång där en utpressningsgrupp hävdade sig ha stulit stora mängder intern data, och IT-leverantören Miljödata utsattes sommaren 2025 för en ransomware-attack som slog ut tjänster hos omkring 200 svenska kommuner och regioner. Ingen av dessa incidenter är identisk med Check Points VPN-brister, men de visar samma underliggande sårbarhet: kritisk infrastruktur och offentlig sektor i Sverige är beroende av ett fåtal leverantörer vars kantutrustning, om den brister, kan slå mot väldigt många organisationer samtidigt.
Så patchar du: Check Points rekommenderade åtgärder
Check Point pekar ut två huvudsakliga vägar till skydd. Den första är Live Patch, en molnbaserad funktion som automatiskt levererar och installerar skyddet utan att administratören manuellt behöver logga in på varje enhet. Rullningen av detta skydd påbörjades redan den 9 september, samma dag som sårbarheterna offentliggjordes. Den andra vägen är att manuellt uppdatera till rätt Jumbo Hotfix-nivå enligt tabellen tidigare i artikeln.
# Kontrollera nuvarande Jumbo Hotfix-nivå på en Check Point-gateway
cpinfo -y all | grep "Take"
# Exempel: verifiera att gatewayen ligger på eller över patchad nivå
# R82.10 ska visa Take 44 eller högre
# R82 ska visa Take 126 eller högre
# R81.20 ska visa Take 166 eller högreFör organisationer som av olika skäl inte kan installera patchen omedelbart, till exempel på grund av ändringshanteringsprocesser i en myndighet, rekommenderar Check Point en tillfällig kompensationsåtgärd: stäng av de implicita reglerna (implied rules) för VPN och definiera i stället manuellt vilka IP-adresser som får förhandla IPsec-anslutningar på UDP/500 och UDP/4500. Den här åtgärden fungerar inte för lokalt hanterade Spark Firewall-enheter, som i stället behöver uppdateras direkt via sin molnhanteringskonsol.
Säkerhetschefer bör också prioritera Security Management Server-instanser före enskilda gatewayer, eftersom en kompromiss där ger bredare kontroll. Många nordiska organisationer med flera kontor kör en central managementserver, vilket gör den till en särskilt attraktiv måltavla och därför till den komponent som bör patchas allra först. Det här ligger nära samma logik som beskrivs i vår genomgång av Windows IKE-sårbarheten CVE-2026-33824, där VPN-protokollet i sig blev måltavlan snarare än en enskild leverantörs produkt.
Branschens bedömning av veckans sårbarhetsvåg
Säkerhetsforskare som följt utvecklingen pekar på två saker som skiljer den här veckan från en vanlig patch-cykel. Dels att Check Point själva hittade och åtgärdade felen innan de blev kända offentligt, vilket enligt branschpraxis räknas som det bästa möjliga scenariot för sårbarhetshantering. Dels att kombinationen med CISA:s samtidiga KEV-tillägg skapar ett läge där säkerhetsteam måste prioritera mellan flera akuta patchar på en och samma vecka, något som i praktiken ofta leder till att vissa system hamnar längre ner i kön än de borde. Samma prioriteringsproblem beskrivs i vår genomgång av SonicWall SMA1000-sårbarheten som utnyttjades av gruppen INC.
WatchTowr, forskningsgruppen som observerade den aktiva utnyttjningen av JFrog Artifactory-sårbarheten, har tidigare visat att tiden mellan ett offentliggörande och de första skanningsförsöken kan räknas i timmar snarare än dagar. Det stämmer väl med Mandiants siffra om en negativ genomsnittlig tid till utnyttjning och understryker varför säkerhetsbranschen alltmer talar om patchhantering som en tävling mot klockan snarare än en löpande rutinuppgift. Samma slutsats drar rapporten om nordiska säkerhetschefers syn på exploateringstid, som visar att fönstret för att agera fortsätter att krympa.
Prognoser: vad händer härnäst
- Fler CVE:er i samma produktfamilj. Med tre allvarliga VPN-relaterade incidenter hos Check Point under 2026 är det troligt att ytterligare granskning, både från interna team och externa forskare, avslöjar fler brister i samma certifikathanteringskod under kommande månader.
- Skanningsaktivitet ökar snabbt trots avsaknad av bekräftad utnyttjning. Historiskt brukar massiva internetskanningar efter sårbara Check Point-enheter dyka upp inom en till två veckor efter ett CVSS 9,8-offentliggörande, även innan någon bekräftad exploit-kod cirkulerar publikt.
- Svenska myndigheter skärper krav på snabbare patchrapportering. Med NIS2 redan i kraft och en synlig eftersläpning mellan CISA:s varningar och svenska besked är det rimligt att vänta sig striktare interna rutiner hos tillsynsmyndigheter för hur snabbt kritisk infrastruktur ska bekräfta att kritiska VPN-patchar är installerade. Läs mer om kraven i vår guide till CISA KEV-patchhantering.
- Fler leverantörer inför automatiserad live patching. Om Check Points snabba, automatiska utrullning visar sig minska antalet drabbade kunder jämfört med tidigare incidenter hos konkurrenter som beskrivs i vår artikel om Ivanti EPMM-sårbarheten, är det ett starkt argument för att fler brandväggsleverantörer bygger liknande funktioner in i sina plattformar.
- AI-driven exploatering pressar ner tiden till utnyttjning ytterligare. I takt med att fler ransomware-grupper automatiserar delar av intrångskedjan med AI-agenter, i linje med det tiotimmarsfall som redan rapporterats, kan tidsfönstret mellan offentliggörande och första verkliga attack krympa ytterligare under det kommande året.
Vanliga frågor om Check Points VPN-sårbarheter
Har CVE-2026-85102 och CVE-2026-85103 utnyttjats i verkliga attacker?
Nej, enligt Check Point själva fanns inga tecken på aktiv utnyttjning vid tidpunkten för offentliggörandet den 9 september 2026. Det kan förändras snabbt, vilket är anledningen till att patchning rekommenderas omedelbart snarare än att vänta.
Vilka Check Point-produkter behöver patchas?
Security Gateway och Spark Firewall som använder Remote Access VPN eller Site-to-Site VPN, samt Security Management Server. Berörda versionsspår är R82.10 (under Take 44), R82 (under Take 126) och R81.20 (under Take 166).
Räcker det att aktivera Check Point Live Patch?
För de flesta driftsatta gatewayer ja, eftersom skyddet rullas ut automatiskt. Organisationer bör ändå verifiera att Live Patch faktiskt är aktiverat och att uppdateringen har installerats, i stället för att anta att det skett automatiskt.
Vad har CISA:s KEV-tillägg den 2 september med detta att göra?
Det är en separat händelse, men den inträffade samma vecka och belastar samma säkerhetsteam. Tre av de sju sårbarheterna i KEV-tillägget, bland annat i SonicWall SMA1000 och JFrog Artifactory, sitter i produkter som redan används av svenska myndigheter och kommuner.
Hur snabbt bör en organisation patcha en CVSS 9,8-sårbarhet i en VPN-gateway?
Branschpraxis, understödd av Mandiants data om en genomsnittlig negativ tid till utnyttjning, pekar på att patchning bör ske inom 24 till 48 timmar för internetexponerade VPN-enheter, snarare än inom den vanliga månatliga eller kvartalsvisa patchcykeln.
Påverkar sårbarheterna även molnbaserade Check Point-tjänster?
De två CVE:erna är knutna till on-premise-produkterna Security Gateway, Spark Firewall och Security Management Server. Organisationer som enbart använder Check Points renodlade molntjänster bör ändå kontrollera leverantörens rådgivning för att utesluta indirekt påverkan via hybridkonfigurationer.
Var kan svenska organisationer rapportera en misstänkt incident kopplad till dessa sårbarheter?
Svenska organisationer som misstänker intrång kan kontakta CERT-SE, Sveriges nationella incidentresponsfunktion, via telefon eller e-post enligt uppgifterna på CERT-SE:s webbplats.
